Викинги – люди саги. Жизнь и нравы Сванидзе Аделаида
Gurevich A.J. Historical Anthropology of the Middle Ages. Cambridge, 1992.
Haendler G. Staat und Kirche in der Vita Anskarii // Kyrkohistorisk rsskrift. rg. 69. Uppsala, 1969.
Hafstrm G. Ledung och marklansindelning. Uppsala, 1949.
Hagen A. The viking ship finds. Oslo, 1959.
Hagnell E. Are Frode och hans fortattarskap. Lund, 1938.
Hallberg P. Den fornislndska poesien. Stockholm, 1962.
Hallberg P. The Syncretic Saga Mind. A Discussion of a New Icelandic Sagar // Medieval Scandinavia. Bd. 7. 1974.
Hallencreutz C. E. Ansgar, the Slave Trade and the Viking Mission. Uppsala, 1980.
Harrison D. Frn verhghet tillrike: stormn och kungar // Finsk tidskrift. Bd. 2–3. 2004.
Hart С. The Danelaw. L., 1992.
Hastrup H. Culture and history in medieval Iceland: An anthropological analysis of structure and change. Oxford, 1985.
Herdal H. Traellene i Norden. Copenhagen, 1967.
Heusler B. Das Strafrecht der Islndersagar. Leipzig, 1911.
Hieatt G. The Nordic background to the Beowulf s Last Words // The Audience of the Sagas.
Hjrne E. Svethiudh. En kommentar till Snorres skildring av Sverige // Namn och Bygd. Stockholm, 1952.
Hofmann D. Die Einstellung der islndischen Sagaverfassen und ihrer Vrgnger zur mndischen Tradition // Oral Tradition. Literary Tradition. A simposium. Odense, 1977.
Holsmark A. Fornnordisk mytologi. Tro och myter under vikingatiden. vers, av H. Williams. Lund, 1991.
Hovdhaugen E. Ekteskap og kjonnsmoral i norsk historie. Oslo, 1976.
HT — Historisk Tidskrift. Stockholm; Kbenhavn; Oslo.
Hgg I. Med textilier som kllmaterial. Glimtar ur vikingatidens historia // Saga och Sd. 2007.
Ingelman-Sundberg С. Boken om vikingarna. Stockholm, 2004/a.
Ingelman-Sundberg С. Forntida kvinnor: jagere, vikingahustru, prstinn. 2004/b.
International Saga Conference // The audience of the saga. Edinburg, 1971.
Jankuhn H. Haithabu. Ein Handelsplatz der Wikingerzeit. Neuvunster, 1956.
Jansson S.F.T. Runinskriften i Sverige. Stockholm, 1968.
Jansson S.B.F. Runes in Sweden. Vrnamo, 1987.
Jochens J.M. The Church and Sexuality in Medieval Iceland // Journal of Medieval History. V. 6. 1980.
Jochens J.M. En Islande mdivale a la recherche de la famille nuclaire // Annales, 1985. Bd. 1–3.
Jochens J. Women in Old Norse Society. N.Y., 1995.
Johanesson J. A history of the Icelandic commonwealth. Winnipeg, 1974.
Johansson K. Greece runestones // http: en wikipedia.org/wiki/2009.
Jones G.A. A History of the Vikings. Oxford, 1968.
Jonsson B. R. Balladdiktning // KHL. Malm, 1956. Bd. l.
Jonsson F. Den oldnordiska og oldislandske litteraturhistorie. Kbenhavn, 1902.
Jussen B. Spiritual Kinship as Social Practice: Gudparenthood and Adoptice in the Early Middle Ages. Delaware, 1999.
Kabell A. Skalden and Schamanen. Helsinki, 1980.
Kantorowicz K. The King’s Two Bodies: A Study in Medieval Political Theology. Princeton, 1957.
Kemble J. The Saxons in England. V.I. L., 1848.
Kendrick T. D. A History of the Vikings. L., 1930.
KHL — Kulturhistorisk Leksikon for nordisk middelalder fra vikingetid til reformationstid. Kbenhavn; Malm; Oslo. Bd. 1–24. 1956–1969.
Klindt-Jensen O. Befolkningsgrupper, fundhorisonten og stiltraek i sen jernalder. Kuml, 1964.
Knirk J. E. Runer som tegn og symboler // Middelalderens symdoler / Under red. av A. Christiansson. Bergen, 1998.
Koht H. The Scandinavian kungdomsunit in the end of the 13 century // Cambridge Medieval History. 1929. Vol. VI.
Kontinuitet i kult och tro frn vikingatid till medeltid / Under red. av B. Nilsson. Stockholm, 1992.
Krause W. Runen. Berlin, 1970.
Kristandet i Sverige. Gamla kllor, nya perspektiv. Uppsala, 1996.
Kristensen A. Danelaw Institutions and Danish Society in the Viking Age // Medieval Scandinavia. Bd. 8. 1975.
Kuhn H. Narrative Structures and Historicity in Heimskringla // Parergon. V. XV, 1936.
Kumlien K. Rimberts Vita Ansgarii // KHL. Bd. 14. Kbenhavn, 1969.
KVHAA — Kungliga Vitterhets-, Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala.
KVHAAH — Kungliga Vitterhets-, Historie och Antikvitets Akademien Handlingar. Uppsala.
Kvinnas economiska stllning under nodisk medeltid. Oslo, 1981.
Kvinnohistoria. Om kvinnors villkor frn antiken till vra dagar. Stockholm; Oskarshamn, 1995.
Kyhlberg O. Gotland mellan arkeologi och historia. Stockholm, 1991.
Lauring P. The Viking Age // A history of the kingdom Denmark. Copenhagen, 1973.
Leake J.A. The Geates of «Beowulf». A study of geographical mythology of middle ages. Madison, 1967.
Lewis A.R. The Northern Seas. Shipping and Commerce in Northern Europe. Princeton; New Jersey, 1958.
Linderholm E. Nordisk magi: Studier i nordisk religions och kyrkohistoria. Stockholm, 1918.
Lindkvist Th. Landborna i Norden under ldre medeltid. Uppsala, 1979.
Lindkvist Th. Socken som profan gemenskapsform i Sveriges meleltida lagar. Stockholm, 1991.
Lindkvist Th. Att skapa ett kungarike. Makt legitimering, regional variatior och framvxten av ett krister kungadme i Sverige // em>Saga och Sed. 2007.
Lindqvist M. The meaning of food: about viking-age food and drkt. Uppsala, 2004.
Listol K. The origin of the Icelandic family sagas. Oslo, 1930.
Ljungberg H. Tor: Underskningar i indoeuropeisk och nordisk religionshistoria. Uppsala, 1947.
Lucas A. Women in the Middle Ages: religion, marriage and letters. Brighton, 1987.
Lnnroth L. European Sources of Iselandic Saga-Writing: An Essay based on Previous Studies. Stockholm, 1965.
Lnnroth L. Skaldemjdet i berget: Essayer om fornislndske ordkonst och dess teranvndning i ny tiden. Stockholm, 1996.
Magnusson M. Vikingen i myt och verklighet. L., 1986.
Malmer B. The Sigtuna coinage c. 995–1005. Stockholm; L., 1989.
The Medieval City. New Haven; L., 1977.
Mizuno M. Loki as a Terrible Stranger and a Sacred Visitor // The Audience of the Sagas.
Modzelewski K. Barbarz’ynska Europa. Warshawa, 2004.
Moltke E. Runes and their origins: Denmark and elsewhere. Copenhagen, 1985.
Mots L. The Poets and the Goddess // The Audience of the Sagas.
Mundal E. Sagadebatt. Oslo, 1977.
Musset L. Pnetration Chrtienne dans l’Europe du Nord et son influence sur la civilisation Scandinave // La conversione al Cristianesimo nell’Europa dell’alto medioevo. Spoleto, 1967.
Mrtensson A.W. Wahl G. Lundafund: Enbildebok. Lund, 1976.
Nerman B. Det Svenska rikets uppkomst. Stockholm, 1925.
Neveus С. Trlarna i landskapslagarnas samhlle Danmark och Sverige. Uppsala, 1974.
NK — Nordisk Kultur. Stockholm; Kbenhavn; Oslo.
Norberg R. Nordisk meleltid // Bildekonsten i Norden.
Nordal S. The historical element in the Iselandic family sagar // W.P. Ker Memoria. Univ. of Glasgow, 1957.
Nordal S. Snorri Sturluson. Reykjavic, 1920. Ny ed. 1973.
Nordn A. Magiska runinskrifter // Arkiv fr nordisk filologi. Lund, 1937. Bd. 53.
Nordens kristnande i europeiskt perspektiv. Skara, 1994.
Nsstrm B.-M. Fornskandinavisk religion. En grudbok. Lund, 2002.
Paasche S.U. Mtet mellom hedendom og kristendom I Norden. Stockholm, 1962.
Oexle O.G. Memoria als Kultur // Memoria als Kultur / O.G. Oexle. Gttingen, 1995.
Olsen M. Norge Stedsnamn // Nordisk Kultur. Bd. 5. Oslo, 1939.
Quale G.R. A history of marriage systems. N.Y., 1988.
Pentikainen J. The Nordic dead-child tradition. Helsinki, 1968.
Peirce J.G. Swords of the viking age. 2004.
Peterson B. Frestllningen om det frflutna: Arkeologi och rekonstruktion. Lund, 2003.
Platen W.v. Dden i det Frflutna. Vr hllning till dden. Stockholm, 1983.
Problemet i Vikingatiden. Vikingar frn alia hll: fredrag vid seminarium / Utg. av F. Svanberg. 2004.
Randsborg K. The Viking Age in Denmark: The Formation of a State. L.; N.Y., 1980.
Raudvere С. Kunskap och insikt i norrn tradition. Mytologi, ritualer och trolldomsanklagelsen. Lund, 2003.
Religionshistorie / Utg av N. Lid. Stockholm; Oslo, 1942.
Rud M. The Bayeus Tapestry and the battle of Hastings 1066. Copenhagen, 2002.
Runor och runinskrifter. Stockholm, 1987.
The Rural Viking in Russia and Sweden. rebro, 1997.
Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Arsbok. Uppsala.
Samfundet i vikingetid og middelalder. 800–1500 / Udg. av N. Lind og K. Hrby // Dansk social historie. Bd. 2. Copenhagen, 1981.
Sutton Hoo — The age of Sutton Hoo: The seventh century in North-Western Europe. Woodbridge, 1992.
Sawyer B. The Erection of Rune-Stones in Viking-Age Scandinavian: The Political Background // The Audience of the sagas.
Sawyer B. Kvinnor och family i det forn och meleltida Skandinavien. Skara, 1992.
Sawyer B. The Viking Age Rune: Custom and Commemorationin Early Medieval Scandinavia. Oxford, 2000.
Sawyer B. Scandinavia in the Viking Age // Viking Millenium. International Symposium 2000. 2003.
Sawyer B. Viking age women // Viking heritage. Bd. 2, 2004.
Sawyer P.H. The age of Vikings. L., 1962.
Sawyer P. Kings and Vikings. L., 1982.
Sawyer P. Nr Sverige blev Sverige. Alingss, 1991.
Sawyer P. The Background of Ynglingasaga // The Audience of the Sagas.
Scandia. Tidskrift fr historisk forskning. Historiska institutionen. Lund.
Schuck A. Sveriges stadsvsen under medeltiden // INK. Bd. 18. Oslo, 1933.
Schuck A., Mannerfelt M. Sveriges vgar och sjleder under forntid och medeltid // INK. Bd. 16. Kbenhavn, 1933.
Shetelig H., Falk O. Scandinavian Archaeology. Oxford, 1937.
Schmale F.-J. Function und Formen fr mittelalterlichen Geschichtsschreibung. Darmstadt, 1985.
Schmid T. Sveriges kristnande frn verklighet till dikt. Stockholm, 1934.
Schn E. Asa-Tors hammare. Gudar och jttar i tro och tradition. Stockholm, 2004.
Schn E. Gudadiktning och muntlig tradition // Saga och Sd. 2006.
Simek R. Lexikon der germanischen mytologi. Studgart, 1984.
Skjaldediktning 1908, 1915 — Den norsk-islandske skjaldediktning. Bd. 1. 1908. Bd. 2. 1915 / Utg. ved F. Jnsson. Kbenhavn, 1908–1915.
Skjaldediktningen — Den norsk-islndska skaldediktningen. Bd. 1. 1946. Bd. 2. 1949 / Red. av E. A. Kock. Lund.
Skovgaard-Petersen I. Oldtid og Vikingetid // Danmarks Historie. Bd. 1: Tiden indtil 1340. Gyldendal, 1978.
Skre D. Missionery Activity in Early Medieval Norway. Strategy, Organization and the Course of Events // Scandinavian Journal of History. 1998. V. 23. № 1–2.
Skyum-Nielsen N. Vikingerne i Paris. 1967.
Steblin-Kamenskij A.I. The Saga Mind. Odense, 1973.
Steineland G. Den helige kongen: Om religion og herskermakt fra vikingtid til middelalder. Oslo, 2000.
Stenberger M. Det forntida Sverige. Stockholm, 1964.
Storm G. Snorre Sturlasons Historieskrivning. Copenhagen, 1873.
Strandberg S. Vringe i Lid // Saga och Sed. 2006.
Strm F. Nordisk hedendom // Tro och sed I frkristen tid. Gteborg, 1961.
Stolpe H., Arne T. J. Gravfltet vid Vendel. Stockholm, 1912.
Svanborg F. Death Rituals in South-East Scandinavia. 800–1000. Lund, 2003.
Svensson E.O. The Icelandic Family Sagas and the Period in Which Their Authors Lived // Acta Philologica Scandinavica. Bd. 12. 1937–1938.
Srensen M. Some methodological consideration in connection with the study of the sagas // From Sagas to Society / Ed. by G. Plsson. Hisarlik Press, 1992.
Srensen P.M. Saga och samfund. Kbenhavn, 1977.
Three Studies on Viking and Christianization. Oslo, 1994.
Traetteberg H. Riksvapen og kongevapen // KHL. Bd. 14. Malm, 1969.
Tunberg S. Det vrdsliga frlset uppkomst. Stockolm, 1908.
Turville-Petre G. Origins of Iselandic Litterature. Oxford, 1953.
Two voyagers at the court of king Alfred: the ventures of Othere and Wulfstan together with the description of northern Europe from the Old English Orosius / Ed. by N. Lund. N.Y., 1984.
Urbanisering prosessen i Norden. Del. 1. Middelaldersteder / G. A. Blom. Oslo; Bergen; Troms, 1977.
Vsteinsson O. The Christianization of Iceland: Priest, Power and Social Change. 1000–1030. Reykjavik, 2000.
Vikingar frn alia hll i fredrag vidseminarinm. 2004.
Vikstrand P. Gudarnas platser: Forkristna sakrala ortnamn i Malarlandskapen. Stockholm, 2001.
Vivelo F.R. Cultural Anthropology. N.Y., 1978.
Vries J. de. Altnordische Literaturgeschichte. Bd. 1. B., 1941.
Vries J. de. Altgermanische Religionsgeschichte. Bd. 1–2. 3-de Aufl. B., 1979.
Wax R.N. Magic, tale and history: The changing ethos of the Vikings. Colorado Press, 1969.
Weibull 1911 — Weibull L. Kritiska Underskningar I Nordens Historia omkring r 1000. Lund, 1911.
Weibull 1921 — Weibull С. Om det svenska och danska rikets uppkomst // Historisk Tidskrift fr Skaneland. Bd. 7. Lund, 1921.
Weibull С. Die Geaten des Beowulfepos und die danischen Trelleburgen // Zwei Diskussionsbeitrage. Gteborg, 1974.
Zee K.v. Skaldenstrophe und Sagaprosa // Edda, Saga, Skaldensdichtung: Aufstze zur skandinavischen Literatur des Mittelalters. Heildelberg, 1981.
kjaer S. Old Danish Thegns and Drengs // Acta Philologica Scandinavica. Bd. 1. 1927–1928.
Adelaida A. Svanidze The Vikings: the men of sagas. Their life and habits
Summary
The book deals with the range of aspects of medieval everyday life within the context of Scandinavian Viking Age. Whereas the vast majority of research in the area focus on the Norman conquests and colonization problematics, this pioneering work highlights customary everyday practices that were exercised by Vikings in their common social surroundings (including their families and neighbors) hand in hand with their routine daily activities both in times of peace and war.
The main focal points of this research revolve around different aspects of husbandry, house formation and everyday life, business and daily ration as well as love, family life, education and the place of children in the social hierarchy. The book makes an insight into the Pagan beliefs and their continuous interconnection with the everyday life and with the emerging Christian religious doctrine. This work represents a profound study of the historical process of formation of the Scandinavian states. The special stress is made on the juridical and social strata that formed their core as well as on the status of the king and the establishment of the new elite. The author analyzes the mechanics of the Scandinavian popular assembly known as «ting» and the related concepts of «right», «law» and «justice» and traces the process of evolution of the tribal legal norms into the code of juridical rites with the consecutive shift towards the system of the traditional oral legislation — a substantial basis for the codified regional laws. As a matter of special consideration the author examines the rituals such as oath, sworn brotherhood, feast, the customs of hospitality and gift exchange alongside with the range of the basic models of behavior and a number of the general ethical concepts typical for the studied period of Scandinavian history. The last section of the book is devoted to the singer poets of the Viking Age known as «scalds», whose epic poems reflect clearly and vividly the mentality of the epoch through celebration of military valour and heroics. In the conclusive part of the book the author assesses the role of the Viking Age in the historical context of development of the Scandinavian countries and evaluates the influence caused by the typical «portraits» of prominent people of that epoch on the formation of the Norsemen identity.
The research rests upon the multiple and heterogenic sources, including myths, hagiography, chronicles, skaldic poetry, statute books and runic inscriptions. Among all the sources a special attention is paid to Icelandic sagas, which represent the mixture of folklore fictional and historical narrations that can be traced back to the IX century. These outstanding literary monuments store the historical evidence (though quite in a various proportion) of all the Scandinavian states, thus being a rewarding source for understanding the mechanics and principles of the historical memory «selectiveness» within the impressive time frame that embraces several centuries. The author regards the sagas as a valuable source of historical evidence.
Иллюстрации
Голова дракона на носу корабля викингов. Современная реконструкция
Путешествия викингов в IX–XI веках. Энциклопедия «Британника». 2001
Гобелен из Байё, Франция. Фрагменты. Конец XI века
Гобелен из Байё. Фрагменты
Гобелен из Байё. Фрагмент
Город Бирка в X веке. Швеция. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Сарай на воде. Швеция. Современная реконструкция
Лагерь на побережье. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Иностранная керамическая посуда
Город Бирка. Уличные сцены. Художник О. Густавссон
Бадья. Дерево, металл. Начало XI века. Швеция
Погрузка товаров на корабль. Художник О. Густавссон
Глиняная посуда XI века. Швеция
Металлический казан
Макет скандинавского дома X–XI веков
Внутренность дома. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Сундук в виде скамьи. Дерево, металл. Дания. XI век
Сруб конца XII века. Швеция
Скамья. Дерево, резьба. Дания. XI век
Деревянная церковь (ставкирка в Боргунде). Норвегия. 1150–1180. Современный рисунок
Резная деталь корабля. Конец XI века
Дракар (Осебергский корабль). Норвегия. 820–835 годы
Постройка корабля. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Металлические инструменты
Дракон. Дерево. Конец X века
Ладья в разрезе. Ладья (дракар) с рулевым веслом и гребцами. Художник О. Густавссон
Гокстадский корабль. Норвегия. Середина IX века
Нос и рулевое весло Осебергского корабля
Нападение. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Выгрузка лошадей с ладьи. Современная реконструкция. Художник О. Густавссон
Наконечники копий, лезвие топора и детали оружия и инструментов
Викинги в боевом походе. Современный рисунок
Украшения шлема с изображением мифологических сюжетов. Металл. Швеция. X век
Встреча с морскими змеями. Дания. Фреска XVIII века
Дракар в Норвежском море. Современная реконструкция
Повседневная мужская одежда. Художник О. Густавссон
Мечи
Скандинавский нож XII века. Современная реконструкция